fin dag
Idag är en fin dag! Jag har varit i Slottsskogen med Marie och träffat vår gamla vän Pia, vi hade det hemskt mysigt i gräset med varsitt glas rosévin! Solen skiner så varm och underbar över oss, fantastiskt vad vädret gör för humöret..
Har börjat på en sång om honom, men det är svårt att skriva när man börjar gråta lite då och då. Men det är ändå skönt att göra det på nåt sätt, det är som en egen kanal för ledsenhet, och man behöver ju vara ledsen, få ut tårarna över allt det här. Jag har ganska lätt ibland, att tänka på annat eftersom det är så otroligt overkligt, och så sköljer ledsenheten över mig som en chock ibland istället. Och då är det skönt att på nåt sätt ha hittat ett ställe att gråta på. Och jag vill ju skriva sången. Tänkte först att det är för snart, det går inte skriva om det här än, men nu när jag börjat känns det som att det får bli en sång om precis det som är nu, tror att jag hade nån slags omedveten tanke om att göra en sång om ett större sammanhang innan. Men mitt sammanhang är här och nu, och jag får skriva ur min lilla ruta av världen.
Det var begravning igår. Den går inte beskriva, det var bara stort, svårt, svart och ljust samtidigt, vackert, overkligt, mycket kärlek och ofantligt mycket sorg.
Idag är det Katrins 25-årsfest, det ska bli härligt att få gå dit och bara ha det härligt. Och om det inte blir bara härligt är det oxå ok, börjar vänja mig vid att det går upp och ner.. Men hur som helst kommer det vara många fina människor där, och fina fina Katrin som fyller stor!
Behöver egentligen även göra följande saker:
-repa monolog till min audition på onsdag
-repa låt till min audition på tisdag
-repa text och sång till ALV
-deklarera
-flyttpacka
Men jag har städat mitt källarförråd så fint så fint idag att jag ger mig själv lite ledigt ikväll. Ska läsa monologen till onsdag ett par gånger bara, så att den kanske sätter sig lite i ryggen. Eller märgen eller vad det heter. Där där man minns saker. Hjärnan kanske...?
Solen är min gud. Allt känns lättare i solsken.
Har börjat på en sång om honom, men det är svårt att skriva när man börjar gråta lite då och då. Men det är ändå skönt att göra det på nåt sätt, det är som en egen kanal för ledsenhet, och man behöver ju vara ledsen, få ut tårarna över allt det här. Jag har ganska lätt ibland, att tänka på annat eftersom det är så otroligt overkligt, och så sköljer ledsenheten över mig som en chock ibland istället. Och då är det skönt att på nåt sätt ha hittat ett ställe att gråta på. Och jag vill ju skriva sången. Tänkte först att det är för snart, det går inte skriva om det här än, men nu när jag börjat känns det som att det får bli en sång om precis det som är nu, tror att jag hade nån slags omedveten tanke om att göra en sång om ett större sammanhang innan. Men mitt sammanhang är här och nu, och jag får skriva ur min lilla ruta av världen.
Det var begravning igår. Den går inte beskriva, det var bara stort, svårt, svart och ljust samtidigt, vackert, overkligt, mycket kärlek och ofantligt mycket sorg.
Idag är det Katrins 25-årsfest, det ska bli härligt att få gå dit och bara ha det härligt. Och om det inte blir bara härligt är det oxå ok, börjar vänja mig vid att det går upp och ner.. Men hur som helst kommer det vara många fina människor där, och fina fina Katrin som fyller stor!
Behöver egentligen även göra följande saker:
-repa monolog till min audition på onsdag
-repa låt till min audition på tisdag
-repa text och sång till ALV
-deklarera
-flyttpacka
Men jag har städat mitt källarförråd så fint så fint idag att jag ger mig själv lite ledigt ikväll. Ska läsa monologen till onsdag ett par gånger bara, så att den kanske sätter sig lite i ryggen. Eller märgen eller vad det heter. Där där man minns saker. Hjärnan kanske...?
Solen är min gud. Allt känns lättare i solsken.
Kommentarer
Trackback
