á la syster yster

Min kära storasyster är väldigt flitig med att lägga upp bilder ur sitt liv, kanske främst för att hon har två små barn som växer och frodas och som hon vet att alla vi som läser bloggen gärna vill se. Idag vill jag inte vara sämre, utan visar härmed hur jag ser ut, efter tre och en halv veckas rep, lite lätt slutkörd (jag vet, det är nog jobbigare att ha två småbarn, men ändå!) och längtandes till min säng, där jag skulle kunna däcka i veckor, känns det som!
  

Japp, så fräsch och härlig är man alltså efter idogt repande och lite för lite sömn i Vimmerby, Småland. Även här vill jag inflika att jag egentligen inte ska klaga på sömnbrist, då jag vet att storasyster lidit av detta i ca två år nu...

I helgen var jag i Göteborg en sväng, det var härligt, fint och lite tungt. Skönt att få se vännerna igen, men märkligt att upptäcka att jag på nåt sätt gått och trott att A ska ha kommit tillbaka nu. Jag har ju inte trott det egentligen, men nånstans i mig blev jag liksom lite förvånad över att han fortfarande är borta, nu när jag kom dit igen. Har ju varit i overkligheten ett tag, här är det svårt att tro ibland, att han är död. Även om det sköljer över mig ibland. Ja, jag vet inte, men overkligt var det i alla fall igen, att komma till det kalla faktum att han inte finns där. Det är svårt att beskriva något som är så overkligt och verkligt på samma gång. Nåt som gör ont precis mitt i hjärtat men som ändå inte riktigt har gått in. Hjärta och hjärna, inte alltid på samma blad...

Imorgon är det genrep på ett par av de scener som jag ska spela i sommar, det känns lite galet. Det är ju inte klart än! Men det blir det väl, och det ska bli skönt att ha publik, kostym och nervositet, så att man tänder till lite. Just nu är jag ju som sagt mest bara trött. Men taggad. Längtar till att spela. Så skönt att ha ett jobb som känns så här bra. Mera såna jobb åt folket, tror att sjukdagarna skulle minska på ett minst lika effektivt, och inte lika bedrägligt sätt, som de har gjort sedan "alla måste jobba oavsett vad som händer i deras liv och det spelar ingen roll med vad och vi bryr oss inte heller om ifall folk är sjuka"-reformen infördes. Jaha, där kom den åsikten flygandes. Så kan det bli. Nu vill jag sova.

Godnatt.


Kommentarer
Postat av: Ellinor

Nej men du är ju blond igen Erika! När hände det? Jag har inte tänkt på det... :P

2009-06-02 @ 23:14:03
URL: http://comeintomyworld-ellinor.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0