Storasyster och lillasyster

Alltså det känns så jävla klyschigt att skriva om mina systrar och ge dem all min kärlek, för det är ju precis vad man förväntar sig och det känns lite trist. Inte trist för att jag bara inte vill göra det som förväntas, men för att mina systrar vet ju hur jag känner för dem, och de flesta som läser det här vet det ju oxå eller kan räkna ut det... Samtidigt kan jag ju inte skriva att jag hatar dem eller nåt för att vara cool typ, för det gör jag ju inte. Alls. Men vad ska jag skriva då?

Mina systrar är födda på varsin sida om mig. Vi är 31, 28 och 21 år gamla i skrivande stund. De är sjukt coola människor båda två på helt olika sätt. Vi är likadana och alldeles olikadana samtidigt. Vi har alla haft ungefär samma uppväxt och har med oss lika och olika upplevelser från dem. Vi har samma minnen ur olika synvinklar och förstår varandra på ett sätt som jag tror att man förstår om man har syskon som man står nära, och kanske om man har vänner som man stått nära sådär sjukt länge. Men kanske inte annars. För det är superspeciellt att ha delat liv. Det finns liksom alltid en hel bok, ett helt internet i bakgrunden som vi kan slå upp i och veta samma saker ur. Och därför är det ju lättare att kommunicera än med många andra.
Återkommande ord i ovanstående stycke är alltså samma, lika och olika. Det är så det är med mina systrar. Och så är det sjukt mycket kärlek. Kunde inte hålla mig från att skriva det för det är liksom det största.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0