anjaerika

Min storasyster fyller år idag. På lördag är det julafton. Och vår mamma finns inte. Hon är inte med och firar Elin, eller julen, eller nånting alls.

Det är konstigt, men det gör nästan ondare att höra och känna igen Elins smärta, än att känna min egen.

Jag är tom förutom just på det här, så det blir kort idag. Århundradets klyscha får avsluta, men ni som har folk ni älskar kvar; älska dem jättejättemycket. Det blir inte bättre när de dör för det, kanske, men passa på att känn kärleken och lyckan. Den är så fin att ha i bröstkorgen som minne sen när det är tomt och svårt.