Lillasystern
Idag (eller igår menar jag, det var nyss igår) fyllde min älskade lillasyster år. 22 år. Så hon är inte så himla liten längre. Men ändå. Min lillasyster. Hon som är så fantastiskt fin och rolig och lyser upp varje rum hon kommer in i. Hon som sjunger med en röst som ingen annan, en röst som ger mig rysningar och lämnar mig hänförd varje gång. Hon, som låter som att hon verkligen känner det hon sjunger, varje gång. Hon som är den för evigt minsta människan i vår familj. Vår familj som nu består av oss tre. I mitt inre ser jag gång på gång oss tre uppifrån, när vi står tillsammans och håller om varandra, med pannorna mot varandra och armarna sträckta så långt de når. Så som vi stått några gånger under de här två veckorna. Vi tre.
Det var för svårt att prata om det nu ikväll, jag vågade inte. Ville låta kvällen vara ljus och fin. Men i mig var det tomt trots att lägenheten var full av vänner och släktingar som firade. För alla var ju inte där. Och det visste ju såklart vi allihopa. Men jag sa ändå inget. Ångrar det lite nu. Jag vill kunna dela allt i de här stunderna.
Nu är det vi, och vi har firat lillasysterns tjugoandra födelsedag. Jag ska fira varenda en som kommer. Jag ska fira alla dagar som vi har. Det går helt enkelt inte beskriva tacksamheten jag känner över att ha två så fantastiska systrar. Tack gode gud, universum, mamma och pappa, världsalltet och allt vad ni heter som har gjort så att vi finns och har det vi har tillsammans. Tack.
Kommentarer
Postat av: Ellinor
<3<3<3<3<3
Trackback
