anjaerika

Den underbara dagen som är den officiella vi-blev-ihop-dagen! Pia tog kort o det känns löjligt romantiskt, men jag vill lägga upp den här... För att det är det bästa som hänt, helt enkelt.

Ja, det är fredag kväll, jag är sjuk o hemma, o överkonsumerar internet.. Men jag vet inte vad jag ska göra annars, är uttråkad. Borde sova. Ska sova, snart. Ska bara kolla hur det går i Let's Dance. Som jag ju inte följer egentligen, men nu när jag kollat idag vill jag se hur det går. Fast ingen ens åker ut idag. Jag är patetisk...

Har knarkat antibiotika o hostmedicin nu, fick det av läkaren jag träffade på akuten, där jag var i FYRA TIMMAR! För lite medicin! O för att vårdcentraler tydligen inte har tid för patienter... Jag gick alltså till axessakuten, o de sa för en gångs skull inte att det inte gick att göra nåt. Utan att jag hade en infektion o ska äta medicin. Hoppas verkligen att den verkar så pass mycket att jag kan vara med i Impromästerskapet imorn! Jag har ju sett fram emot o fruktat den här dagen jättelänge! Ska ju våga nåt jag inte vågar egentligen... Fan att jag är sjuk. Hoppas hoppas som sagt...

Jag saknar Jonas!!!! Det suger att inte kunna ses. Men det är underbart att han finns. I mitt liv. Tänk att han inte alltid gjort det. Helt sjuk tanke.

Har även knarkat bloggar idag... Läst kända o okända människors dagsnoteringar, o egentligen inte brytt mig om nånting som någon skrivit, men ändå fortsatt läsa. Det är konstigt... Men det har fördrivit min tid iaf.

För övrigt undrar jag hur det ska gå med Astrid Lindgrens Värld... Jag vill ju jobba där! O jag vet att alla beslut i princip är fattade o att de ska skicka breven snart, i nästa vecka eller ännu nästa, o jag vill att de ska skicka breven nuuuu! Vill veta hur det blir. Fan, det är lite jobbigt att det här jobbet betyder så mycket för mig.. Som tur är betyder det inte lika mycket nu, eftersom jag vet att om jag inte får jobb (o inte Jonas) så kommer vi kunna vara med varandra hela sommaren ändå, o det längtar jag verkligen efter!! Att få vara med honom, ha en vardag o bara leva. Som det är nu är det liksom så dubbelt, för det är underbart när vi ses, o det är jättehärligt att alltid ha 'julafton' när man ses, men jag vill ha de vanliga dagarna oxå. De då man kanske ses eller kanske inte ses, eller bara sover ihop, eller vill ses hela dagen o kan göra det. Det var så underbart i somras... Ooooo, tänk om vi jobbar båda två. O bor ihop.. Vilken dröm.. Det fina i kråksången är ju att om vi INTE jobbar båda två, så kan vi ändå bo ihop o få drömmen.. Allt löser sig. Men tänk om han får jobb? O inte jag? Jävlar, vad ska vi göra då...? Får fråga honom.

Ett så här långt inlägg skulle jag hata om nån annan skrev, man orkar ju inte läsa hur mycket som helst. Vill för övrigt bara säga en liten sak om att jag är så glad över Barack Obama... Han tycker bra saker om världen verkar det som, o det känns som att det kan bli lite ordning nu! Tänk att ha den makten, kunskapen o det drivet, att bli en så mäktig människa. O att han dessutom ger typ hela västvärlden, o kanske även öst, nytt hopp om framtiden, det är ju helt otroligt.

Allt mellan himmel o jord, det är tankarna i ett nötskal. Har så många fler, men sparar dem till en anna gång. Mitt andra inlägg på en dag, det är ju superrekord.

Hejdå.

Jag vet inte riktigt varför jag gör det, det är nog därför jag är så dålig på det... Men gör det, det gör jag. Ibland.

Jag är sjuk igen. Ligger i sängen med feber igen, bara en vecka efter att jag blivit frisk! Känner mig lite orättvist behandlad av livet o funderar på att gå till sjukhuset. Katrin hade tydligen lunginflammation sist vi sågs, o är det det jag har fått borde det nog kollas upp. Men jag kan inte bestämma om det är värt det. Axessakuten är alternativet, eftersom vårdcentralen hade slut på akuttider när jag fick tag på dem. O axessakuten är så tråkig att vara på, o jämt får man höra att det inget går att göra... Men kanske den här gången?

Lipstick Jungle har mig fortsatt i sitt grepp. Jag är galet beroende o väldigt upprörd över att de senaste två avsnitten bara finns i filer som jag inte kan öppna. Eller iaf inte fattar hur man gör! Sanna försökte hjälpa mig igår, med lite instruktioner, men de har inte funkat än. Ska ringa Jonas snart o se om han kan hjälpa mig.

Dags att bestämma om axessakuten ska få mina pengar o min tid, eller inte. Ringer o frågar Jonas, han kanske har nåt råd. Ett om filer o ett om sjukhus. Det är vad jag behöver.

Tack o hej.

har varit sjuk sen i måndags o är äntligen äntligen bättre!!! feber - ingen höjdare direkt...

men det fina med sjukdomen har varit att jag, när jag inte sovit eller varit halvdöd, kunnat titta på en ny, underbar tidsfördrivs-jagvilloxåhaeraliv-serie: lipstick jungle! samma folk som gjorde sex & the city har även gjort denna, och det märks. den har liksom samma magnetiska egenskaper, jag vill bara titta titta titta... men efter fyra avsnitt idag får det vara nog, jag ska åtgärda mitt av sjukdom hårt åtgångna yttre och bege mig ut och träffa mina vänner! ska bli härligt att se lite folk, för första gången på en vecka!

tack och hej för idag.

här är det! mitt nya utseende! så himla kul! känns lite ovant än så länge, men sjukt bra!
snart kommer min klass hit, ska försöka äta lite middag innan.
hårrevolutionen dokumenterad, häpp!

oj oj oj, så otroligt trött! måste gå o lägga mig snart. ska bara vänta på maten som jag lagar, så att jag ska slippa mitt vanliga laga-lunch-medan-jag-äter-frukost-race. för det är inte ett bra race! men ändå känns det så ofta som ett riktigt beslut på kvällen när jag inte orkar laga mat. äh, jag gör det imorn bitti. men inte idag! idag gör jag gratäng som sköter sig själv i ugnen. så vuxet.

syster yster efterfrågar bilder på håret. det finns två problem med detta. 1. jag har inga än. tog inga på kalaset i måndags, som jag tänkte. men jag ska! 2. har lite glömt hur man gör när man lägger upp bilder o har alltid så bråttom när jag skriver att jag inte hinner kolla. men, jag ska, snart, kolla hur man gör o ta ett kort på mig själv.

idag har jag lämnat blod! det var superblodbristen allan i götet så jag gick dit, o fick en fin skål som tack! jag gillar det, de är verkligen bra på att belöna, man vill dit igen liksom. fast man får bara lämna var 4e månad som tjej. men men, denna dagen ett liv, årets första är gjord iaf.

idag har jag köpt nya träningsbyxor. det blir roligare att träna i nya kläder, konstigt nog! o imorn ska jag på danspass på gymmet igen, tror jag. älskar danspassen, det är så skönt att få ett ganska bra substitut till riktiga danslektioner! som jag hoppas att jag ska ta mig råd till snart.

mitt nyttiga år går bra än så länge. det känns bra, jag äter bra mat som håller mig mätt länge. det är nyckeln med stort n för mig. slår hungern till så är det så lätt att halka dit. men egentligen hatar jag att tänka mycket på, o fokusera på vikt, så jag försöker att inte göra det så mycket. utan ta det piano helt enkelt. träna för att jag gillar det, (jag älskar det verkligen! det är min bästa hobby) o äta bra mat. håll det enkelt liksom.

måste sova. ska kolla till gratängen bara...

idag har jag tränat! åååååh vad det är härligt med bra instruktörer! sussie på mitt gym är grym! bodyjam, mkt bra o mkt svettigt...

för övrigt har alv-ångesten kommit igång på riktigt nu. med jämna mellanrum drabbas jag av dåligt självförtroende o tvivlar på att jag kommer få nåt jobb alls. sen kan det gå över o jag börjar tro att det ska gå vägen ändå. o så går det runt så! inte mkt att göra åt, men jag märker att jag inte bör prata med folk om det egentligen, för det triggar igång tankarna o ångesten. o som en mkt fin person har som motto: onödig oro är onödig! jag borde leva mer efter det! ska försöka. men man är ju bara människa, tankarna är svåra att styra över.

men jag ska iaf försöka komma ihåg att det är inte ett likhetstecken mellan jobb och bra, eller inget jobb och dålig. försöker ju få in i skallen att jag inte är mitt jobb eller mina prestationer, utan en hel person utanför allt det där. svårt, när man mätt sig själv i åstadkommanden så länge. synd att man gör det.... jävligt synd faktiskt.

igår fyllde jag år! o en massa underbara människor ringde, mailade o kom hem till mig o sa GRATTIS! jag älskar att fylla år o är så tacksam för alla som firade mig på ett eller annat sätt. tjoho!

o så håret då. det är brunrött numera. helt sjukt, trodde jag (o alla jag känner verkar det som!) aldrig att jag skulle göra. men det var dags. mitt hår är inte heligt, inte längre iaf. det är hår. rakt upp o ner!

måste duscha! sen sova lite, älskar att sova.

nu har skolan börjat igen, och imorse var det åter dags för klädångest, denna märkliga sak som drabbar mig så ofta! kan inte bestämma vad jag ska ha på mig! vill ha nåt snyggt som jag känner mig fin i, o helst inget som alla andra har, o så är det ju det där med att jag går en kilometer från bussen till skolan, så det måste vara bekvämt oxå... allra helst skorna. funderar allvarligt på att börja ta med mig skor till skolan, så att jag får använda alla mina fina skor som bara står hemma o gråter av oanvändning.... en annan ångest i o med påklädningen var att vissa kläder kändes trånga.. såna som jag kunde ha för bara en månad sen! julmaten har satt spår.. som tur är har jag ju redan inlett mitt nye friska år i sundhetens tecken, så jag får bara hoppas att det ger resultat o att jag snart kan ha mina kläder igen! annars blir jag ledsen... har läst en bok med den ärtiga titeln "pigg, smal och glad" av ola lauritzon, en bok som faktiskt är bättre än sin titel o handlar om GI o hur det påverkar livet. eftersom jag bekänner mig till sockerberoendenas lilla klubb, eller iaf nåt åt det hållet, så tror jag att det är helt rätt väg för mig. fast det där med fas 1 måste jag hoppa över, tycker alldeles för mycket om att träna för att låta bli det. man får nämligen inte det under första fasen, man äter typ inge kolhydrater då. så jag börjar med fas 2 istället, passar mig bättre. nu ska jag iväg o göra just det jag tycker är kul, nämligen träna! nåt afro power dance pass, låter superkul!!! adjö.

ja, nu har lovet gått, nyåret har kommit o gått o det var underbart uppe i åre! tack fina sanna o alexander o fina fina föräldrarna som upplät stugutrymme till oss! så himla mysigt..

sen har jag varit hemma i babyland en sväng till, hos underbara barnen som jag skulle kunna skriva om hur mycket som helst, men jag nöjer mig med JAG ÄLSKAR ER så länge. för nu är det sovdags, min sista lilla kväll med jonas innan göteborg o skolan o vardagen hägrar. så konstigt, känns som ett annat liv. men nu börjar det igen.

godnatt o hej då.