anjaerika

Kanske inte världens mest positiva rubrik, men oj vad jag är tröttt på kvällarna hela tiden! Och jag vill inte vara det! Jag vill njuta av sommaren här, träffa folk och ha det härligt! Men det är sällan jag orkar ta mig utanför dörren när jag väl kommit hem och ätit middag... Och eftersom jag grejar med att försöka byta min lägenhet oxå, så blir det alltid en stund framför datorn varje kväll. Och sen är det som sagt svårt att ta sig för något.. Igår var ett undantag då jag och Katrin hade bestämt i förväg att vi skulle ses, och då, när man bara är två som ska ses, och man inte har setts ensamma en enda gång tidigare i sommar, är det lättare att ta tag i sig själv och bara göra det. Och så blev det ju såklart jättejättetrevligt! Och jag hade sett fram emot det oxå, så det var inte så att jag inte ville. Men om det hade varit ett större sammanhang, med fler som skulle dit hade jag lika lätt kunnat banga och inte orka. Som så ofta denna sommar..

Så nu sitter jag alltså och funderar på om jag ska orka ta mig iväg på kvällens sociala sammankomst eller följa min kropps impuls och typ gå och lägga mig. Men då kommer jag ju vakna typ kl sex imorn bitti. Hmmmm.

För övrigt fortsätter livet att vara komplicerat på sina håll och jag vill inte mera. Jag vill leva mitt liv, njuta av det och ägna tid och energi åt människor som ger mig något tillbaka. Som min mamma, som är sjuk och som jag hoppas hoppas hoppas att det ska gå relativt fort till att hon är bättre och tillbaka. Henne ägnar jag gärna tankar och kärlek och energi åt. Andra saker som bara stjäl mitt välmående vill jag inte ha mera.

Jag vill även fokusera på det goda, fina i livet. Det här inlägget är inte en representation av den viljan tyvärr... Fast jag sitter hela tiden här och tänker åt det positiva hållet oxå, det är bara det att det som kommer ut är frustrationen. Men så är det ju inte alla dagar. Men den här. Kära fina mamma, bli frisk snart! Annars vet jag inte vad jag gör.

Det här är väl egentligen för er som läser det här och som inte har facebook, för jag har ju lagt upp de flesta bilderna där, men här kommer de i alla fall igen... Jag skulle ha skrivit det här inlägget för typ två veckor sedan men hann först inte, sen orkade jag inte och sen blev jag sjuk. Men nu orkar jag och vill så: jag har ju varit ute och seglat för första gången i mitt liv! Och det var så underbart! Så rogivande, roligt, avslappnande och bara fantastiskt! Vi hade sol sol sol, och badade, solade, åt god mat, spelade spel och drack goda drinkar på kvällarna... En helt perfekt ledighet som verkligen kändes som en minisemester, och det behöver man här! Livet är intensivt och rätt så fullt hela tiden, tycker iaf jag, så då kändes det extra bra att komma bort helt och hållet i några dagar.. Här kommer lite bilder!
     
Jag solade mest, pojkarna badade från båten, jag och Jonas var kära, Eric letade efter något vid sidan av båten och Johan tog i när det behövdes!!

    
Vår utsikt en av kvällarna, seglingsidyll, solande på klippor, ännu mer idyll och så var jag o Jonas kära som sagt...

Så, det här var ett litet axplock av vår seglingssemester, håll till godo! Nu ska jag titta på Top Model och slappa.

Jag är sjuk. Tröttsjuk och viljelös. Något som händer mig så sällan att jag inte riktigt förstår vad det är som händer. Men jag har varit på sjukhus och det är inget fysiskt fel på mig utom järnbristen allan och blodbrist, och det hänger väl ihop får man förmoda. Jag är trött och ska sova strax. Vill sova hela tiden. Tror att det kommer ikapp mig oxå, livet. Kanske är jag inte riktigt så glad som jag tror? En märklig tanke, men det verkar vara så iaf. Just nu. Just nu är jag ju inte glad alls, men i vanliga fall menar jag. Just nu är jag trött. Godnatt...