gott liv

Jag tycker att jag har ett gott liv. Idag känns det fint, soligt, lite trött, mysigt och mjukt att leva. Inte hårt eller kallt eller ledset. Det är mycket värt.

Om det skulle vara så att Suzanne läser min blogg igen så vill jag meddela att min blogg tydligen inte kan skriva ut understreck i mailadresser, det var därför det blev fel. Det är ett understreck mellan namnen. Men men, det är ju löst och klart ändå!

Nu åter till mig. Idag har jag nog skrivit klart Elsas visa, tror det iaf. Känns bra att vara klar i tid, så jag hinner öva. Känns oxå fint att ha nånting som är bara mitt att ge mina systerdöttrar, (Saga fick ju oxå en sång när hon döptes), och som blir bara deras sen. Fast det är klart, jag skulle ju inte ha nåt emot om fler personer ville sjunga mina visor för sina barn när de ska döpas. Men jag vet inte riktigt hur man gör för att tala om för världen att man har skrivit en dopvisa... Det finns ju för övrigt hemskt många dåliga såna sånger, som är alldeles för mesiga och liksom inte skrivna på allvar känns det som, utan bara floskler, så om man kan bidra till att nåt litet döpt barn får höra nåt nytt och kanske bättre, så skulle ju det kännas skönt. 

På söndag åker jag och Jonas samt två härliga personer till ut och seglar i tre dagar! Tjoho för minisemester mitt i allt, ska bli så himla skönt! Har ju aldrig seglat men det har Jonas så han ska vara chef, eller ska jag säga kapten kanske... Och så ska vi ta det lugnt, inte stressa, äta god mat och kanske få lite sol om den behagar lysa över oss. Jag hoppas på detta hemskt mycket, skulle uppskatta lite solterapi, eller bara solljus, jag är ju en soldyrkare av rang och trivs som allra bäst i 25 graders strålande sol utan moln, kan nästan klara mig utan vind oxå, om man måste offra nåt. Men det vill man ju inte, särskilt inte när man ska segla. Då vill man ha lite vind oxå. Jaja, det ska bli kul att segla iaf!

Nu är det sovdags, alldeles för sent för den här stintan att vara vaken. Jag uppskattar mitt liv hemskt mycket, och får tacka de mörka dagarna för att jag verkligen kan uppskatta ljuset nu när det är här. Jag känner att jag lever och älskar det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0