anjaerika

Jag jobbar! Det är lite overkligt ibland att jag har ett kontor med en jobbdator, en telefon, en kontorsstol som är bekväm, ett höj- och sänkbart skrivbord och en skrivbordslampa. Det är inte vad jag nånsin trott att jag skulle jobba med. Men det gör jag nu, och det är rätt kul! Det roliga är ju egentligen inte att sitta vid skrivbordet, och det är ju bara en liten del av jobbet, men ändå! Det är sjukt att jag har sånt här. Idag har jag bara haft en grupp, men de är så söta och fina och föräldrarna så snälla att jag lever på dem hela dagen. Jag älskar små barn! Så söta så söta så söta...

Idag är alltså en bättre dag än igår för de som håller sig uppdaterade på mitt liv via denna blogg. Det är så konstigt hur livet är helt annorlunda från dag till dag, trots att inget yttre förändrats. Helt plötsligt bara suger allt, sen leker livet. Ibland tänker jag att man (jag) borde jämna ut kurvorna på nåt sätt, men jag kan bara inte tänka mig att avstå från mina extremt lyckliga ögonblick, och jag tror inte att jag får dem om jag inte har dalarna. Nu låter det ju oxå som att jag är manodepressiv, men så är det ju inte. Jag är bara en humör- och känslomänniska ut i fingerspetsarna. Och som ovanstående resonemang visar ska jag nog fortsätta vara det. Jag gillar ju mig själv. Läser ju dessutom Mia Thörnbloms bok Självkänsla nu, just nu, och håller på att lära mig att älska mig själv, vara mig själv och acceptera alla delar av mig själv. Då är det kanske inte läge att försöka byta personlighet.