Fyra dagar
Tänk att fyra dagar kan vara en så oändlig tidsrymd fylld av miljontals tankar! Det är svårt att förklara hur tiden går här, för den är helt annorlunda än på alla andra ställen jag nånsin levt. Den går som den vill, utan logik. Alldeles för snabbt ibland, overkligt långsamt ibland. Som nu. När jag räknade efter och insåg att det är fyra dagar sedan jag skickade ett mail jag väntar på svar på, och jag trodde att det kanske var en vecka sen i alla fall. Det känns omöjligt att det bara gått en helg och en dag sen jag skickade det! Mycket märkligt. Varför är det så?
Jag pendlar mellan att vara nyfiken på och otålig inför framtiden. Jag vill veta hur den ska bli! Ibland känner jag mig säker och lugn och tror att det kommer gå fint det här, men så ibland, så skräckar jag till och tror att allt ska gå åt skogen. Och jag är mycket dålig på att styra dessa känslor, och pendlar alltså mellan förväntan och förtvivlan utan känsla av att jag kan göra så mycket åt vilken av dem det är jag har för närvarande. Inte bra. Det är ju jag som lever mitt liv, jag borde ju rimligtvis styra över det. Men så är det det där med att man är känslomänniska och inte kan skilja på, eller ens har nån skillnad mellan, tanken och känslan. Och då blir det karusel och berg-och dalbana av det hela, helt enkelt.
Men! En annan tanke och känsla finns i mig i allt detta! Och det är tacksamheten över mitt underbara team som jag fått jobba med hela sommaren. Verkligen. Jag är så tacksam för att jag fått just de fina människor jag fått, och förundras över hur det kunde bli så bra. Helt rätt, helt enkelt.
Med dagens andra (och nu tredje) helt enkelt avslutas det här. Ha, när man stavar fel blir det som det blir ibland. Avlustas skrev jag först. Det kanske jag borde göra. Avlusta mig. Eller? Den som lever får se.
Kommentarer
Trackback
