Dubbelhakan.
Jag undrar så mycket när jag ska lära mig att acceptera och liksom omfamna den dubbelhaka jag är född och tilldelad att leva med oavsett om jag är supersmal och vältränad eller lite småtillrundad som jag blir ibland? När ska jag släppa den och börja tänka "hej, där sitter du och är min!"? Det funderar jag på i min postbåtkoma som jag har här på soffan.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Faan, va härlig du är Erika!
Du är mitt vitaminpiller i vardagen - på riktigt!
Med eller utan dubbelhaka! :P
Vi ses på fredag, min vän.
Postat av: Erika
Tack Emelie! Vad glad jag blir!! Det är så kul att du kommer på fredag, välkommen!
Trackback
