anjaerika

Ja hej! Nu är jag hemma och har ju så varit i snart en vecka, men eftersom jag fick chockstart med vikariat på heltid på mitt gamla rytmikjobb, så har jag inte riktigt hunnit med att varken fatta att jag är hemma eller meddela mig i detta medie. Men så är det i alla fall! Och nu sitter jag hos Roséns och har ätit middag och får kolla på Så mycket bättre, så livet är gott.

Hallå! Jag ser inte era kommentarer i appen jag använder!! Och eftersom jag nästan uteslutande använder den nuförtiden så har jag inte sett att ni kommenterat nåt alls på jättelänge. Förlåt för uteblivna svar!

Maria, om du läser detta: ska undersöka om Pekkaris Kök kommer livestreamas, vet att det åtminstone Bambusrats en gång, men vet inte riktigt hur det funkar. Kollar upp detta!

Japp, sån är jag vet ni, personlig och härlig i bloggen. Det kan man vara när man inte är en s.k storbloggerska utan snarare en liten

Imôra åker jag hem! Wiiii!

"Varför kallar du dig feminist? Det är ju ett så utestängande ord, menar jag."

Denna fråga fick jag på Twitter häromdagen. Och tänkte, samt svarade, såhär:

"Ja du, det är "patriarkat" oxå, men att vi lever i det dagligen ifrågasätts inte, för det är normen. Dessutom är feminism inkluderande, för vi kämpar för allas rätt till frihet från begränsande könsroller och normer, inte bara kvinnors."

Att feminism skulle vara ett utestängande ord. Tänk ett varv till, bitte.

PÅ SÖNDAG KOMMER JAG HEM!!!! Vi firar med en ödlebild tänkte jag, det är det nya nu ju.

Idag började det regna när jag var på gymet. Vanligtvis är det inte ett problem eftersom gymet ligger inomhus. Men idag regnade det liksom inte litegrann. Inte ens halvmycket. Hela jäkla himlen och allt den gått och burit på i sex månader föll ner och det forsade in vatten under gymets stängda dörr (som dessutom ligger innanför en annan stängd dörr). Inom loppet av 5 minuter var hela gymgolvet vattenfyllt, efter 5 minuter till stod det ca 4-5 cm vatten i hela rummet. Jag och de två andra som var där hjälptes åt att lyfta undan elektronisk utrustning, få bort sånt som är gjort av trä från golvet, och knyta upp de hellånga gardinerna som täcker alla speglar längs väggen. Dessutom fick jag ett samtal om att vi inte fick lämna gymet innan det var ok:at av någon, eftersom det då skulle forsa in ännu mera vatten. Så där sprang vi omkring, barfota och svettiga, tills bakdörren hade "säkrats" och vi blev hämtade.

Ja, det var min eftermiddag det. Sen blev jag härskarteknikad för ca hundrade gången i sommar för en stund sen också. Det var roligare med översvämningen.

Jag vill nu meddela att jag har tre lediga dagar kvar här, nio arbetsdagar, en städdag och en resdag. Sen, söndagen den 21/10, framåt eftermiddagskvisten, då kommer jag hem. Jädrar anamma vad gött det ska bli.

Ni vet hur Astrid brukade säga att hon och hennes syster började varje telefonsamtal med att säga "döden döden döden", så att ämnet skulle vara avklarat? Så fast tvärtom har jag och min syrra börjat göra. Vi har ju haft så mycket död att vi inte behöver ta upp det ämnet för att det ska vara närvarande, men i våra två senaste samtal har vi spontant sagt "livet livet". Känns fint tycker jag. Livet livet.

Jag undrar om det är ödleår i Turkiet eller om det alltid är så här många små reptiler som springer omkring bland stock och sten?

Vill även här, när det ändå är djurtema, rikta ett tack till hönorna och katterna som bor i området, vilka verkar vara ansvariga för att vi sluppit kackerlackor hela säsongen.

Mer av Erikas djurfunderingar får ni eventuellt om en vecka. Samma tid, samma kanal. Simma lugnt.

Jag skulle vilja presentera ett gäng glada tjejer som var på Starbucks häromdagen, som avslutning på en härlig vecka tillsammans! Tack för ljuvligt sällskap, mycket skratt, välbehövliga samtal och för att ni har släpat ut oss i solen så mycket, det gör underverk för solbrännan!

Och nu är Alexandra här! Sicken lyx man lever i.