Längtar!
gott liv
Jag tycker att jag har ett gott liv. Idag känns det fint, soligt, lite trött, mysigt och mjukt att leva. Inte hårt eller kallt eller ledset. Det är mycket värt.
Om det skulle vara så att Suzanne läser min blogg igen så vill jag meddela att min blogg tydligen inte kan skriva ut understreck i mailadresser, det var därför det blev fel. Det är ett understreck mellan namnen. Men men, det är ju löst och klart ändå!
Nu åter till mig. Idag har jag nog skrivit klart Elsas visa, tror det iaf. Känns bra att vara klar i tid, så jag hinner öva. Känns oxå fint att ha nånting som är bara mitt att ge mina systerdöttrar, (Saga fick ju oxå en sång när hon döptes), och som blir bara deras sen. Fast det är klart, jag skulle ju inte ha nåt emot om fler personer ville sjunga mina visor för sina barn när de ska döpas. Men jag vet inte riktigt hur man gör för att tala om för världen att man har skrivit en dopvisa... Det finns ju för övrigt hemskt många dåliga såna sånger, som är alldeles för mesiga och liksom inte skrivna på allvar känns det som, utan bara floskler, så om man kan bidra till att nåt litet döpt barn får höra nåt nytt och kanske bättre, så skulle ju det kännas skönt.
På söndag åker jag och Jonas samt två härliga personer till ut och seglar i tre dagar! Tjoho för minisemester mitt i allt, ska bli så himla skönt! Har ju aldrig seglat men det har Jonas så han ska vara chef, eller ska jag säga kapten kanske... Och så ska vi ta det lugnt, inte stressa, äta god mat och kanske få lite sol om den behagar lysa över oss. Jag hoppas på detta hemskt mycket, skulle uppskatta lite solterapi, eller bara solljus, jag är ju en soldyrkare av rang och trivs som allra bäst i 25 graders strålande sol utan moln, kan nästan klara mig utan vind oxå, om man måste offra nåt. Men det vill man ju inte, särskilt inte när man ska segla. Då vill man ha lite vind oxå. Jaja, det ska bli kul att segla iaf!
Nu är det sovdags, alldeles för sent för den här stintan att vara vaken. Jag uppskattar mitt liv hemskt mycket, och får tacka de mörka dagarna för att jag verkligen kan uppskatta ljuset nu när det är här. Jag känner att jag lever och älskar det.
två lediga dagar
Nu är det strax dags att sova, för imorgon börjar jobbandet igen. Ska bli kul! Känns fint. Kanske blir det en morgonpromenad oxå, om jag har tur och ork. Har varit ganska bra på att ta mig ut den senaste veckan, faktiskt bara på mina lediga dagar som jag struntat i det. Och det får man väl?
Jag har hört att man ska ställa frågor till sina läsare för att göra bloggen attraktiv. Den här bloggen blir nog aldrig attraktiv för andra än välvilliga vänner och familjemedlemmar som vill veta hur jag har det, men nu har jag ändå ställt ett par frågor här. Får se vad det genererar. Alla som känner mig vet ju att jag framför allt är ute efter många läsare och att bli en framträdande bloggare. Som Blondinbella. Min idol. Det är nästan så att jag vill felcitera käre gamle Björn A... "när jag var liten och mitt liv var så himla hemskt" Fina ord. Så mycket som jag älskar dem, älskar jag Blondinbella.
Godnatt.
fredag kväll
Imorgon är det lördag och då jobbar jag min sista dag det här arbetspasset, sen väntar ledighet i två dagar! Känns fortfarande lyxigt, man blev ju så van vid nästan ingen ledighet alls under repperioden. Hade tänkt åka till Sundsvall och hälsa på systeryster med familj men sista tåget norrut härifrån går tydligen kl 16 på lördagar. Vardagar är det iaf 18.30, någorlunda normalt. Man bor i en liten liten håla, det är ett som är säkert. Så jag får stanna här och vara ledig, och jag och Line planerar en liten tripp till Västervik på måndag, för att se om de har mer att erbjuda i tex shoppingväg än Vimmerby, som bjuder på Cubus och Lindex...
Är besviken på att Lindvallens showgrej i Sälen inte ens kallade mig till audition! Jag skulle velat testa att jobba med nåt sånt, och just nu känns det väldigt långt borta och länge att göra en hel sommarsäsong på Sunwing eller Fritidsresor, så en vintersäsong på en skidort hade kanske passat. Men de ville inte ha mig. Kan kanske bero på att det inte syns på mitt CV att jag kan showa, eftersom jag inte har gjort det så mycket på sistone, men jag kan ju! Och jag vill! Måste bara bevisa det på nåt sätt. Hade ju gått om jag fått komma på audition, men icke... Ska tänka vidare på sommarshowgrejen, det lockar på ett sätt, men som sagt inte alls på det andra sättet. 8 månader! Borta från Jonas, Saga, Elsa, familjen, alla... Lång tid.
Tankar en fredagkväll. Nu: sova.
lite av varje
Och så nåt helt annat. Det helt andra som tog över livet ett tag men som ligger längre bak i huvudet nu. Att A är död. Det är så himla konstigt. Här är det så otydligt oxå, jag behöver inte tänka på det för här, där jag är nu, har han ju ändå aldrig funnits. Men så rätt som det är dyker det upp i mitt huvud. Och är fortfarande så ofattbart samtidigt som jag ändå accepterat det. Svårt. Svårt att förstå mina egna tankar och känslor. Jag saknar honom. Jag hoppas att han vet det.
Jag tycker hur som helst hemskt mycket om mitt jobb, det vill jag bara inflika såhär mitt i allt. Det är roligt, omväxlande och spännande. Jag älskar verkligen barn! De är helt grymma att jobba med, man får allt mellan himmel och jord serverat från dem, och det är bara att välja och vraka och spela på lite vad som helst. Kanske låter obegripligt, men det kan liksom bli vad som helst hela tiden, för de kan säga och göra vad som helst, och går med på allt dessutom. Inget är för stort, fel eller konstigt. För de har kvar det där extremt fria flödet i hjärnan, fantasin bara går och går och går. Idag har jag smugit på tengilsoldater i skogen, nästan blivit överlämnad av en som förrådde oss och gick med i Tengils armé, sen plockat löv och gjort gräsmatta av, dansat, sjungit och samtalat om ditten och datten. Och träffat underbara lilla Ida (inte hon i Emil...) som jag även träffade igår. Som hade längtat efter mig! Och kom med en stoooor kram idag. Helt underbart.
Snart ska jag sova. Det här inlägget är precis som det är i mitt huvud nuförtiden. Lite meningslöst, vardagligt och obekymrat hej och hå som kommer och gå som vanligt, och sen större, tyngre tankar helt plötsligt. Kanske är bra med bland
ledig!
Idag är det fredag den 5 juni. Och jag är ledig! Igår hade vi de sista genrepen och imorgon kör vi! Och det är så himla skönt att vara klar, att få köra och möta publik snart, och att få komma igång med vanliga veckor och dagar... Fyra eller fem arbetsdagar, två eller tre ledigt, mycket skönt. Det tär lite på sinnet och kroppen att bara vara ledig en dag i veckan.
Det är regnigt idag dock, så det blir inte mycket utetid. Fast det blir det kanske tillräckligt av på jobbet i sommar, så det är ok. Jag o Jonas har städat och tvättat idag istället, känns skönt att få det gjort och att ha det rent och fräscht.
Nyss tittade jag på Elins blogg, och jag äääälskar verkligen att se bilder på Saga och Elsa! De är så fina! Önskar att jag kunde träffa dem oftare.
Det var allt jag har att komma med nu. Nu ska jag klä på mig och ta en tur till återvinningen, ica och sen kanske lite på stan. I Vimmerby är det inte mycket vill jag lova, men jag ska i alla fall kolla lite..
Årets händelse!!!
Min röstdepression är litegrann tillbaka nu dock, för jag vill inte vara hes... Men jag ska försöka med det för mig otroligt svåra konststycket att vara tyst om jag inte absolut måste prata, (som när vi repar tex), så kanske det blir bättre.
Tack för idag, tack för en underbar härlig dag. Som dagisbarnen sjunger. Det var upp o ner på många sätt men kommer att gå till historien som dagen då jag träffade Köpinggänget, allt annat kommer blekna fort.
á la syster yster
Min kära storasyster är väldigt flitig med att lägga upp bilder ur sitt liv, kanske främst för att hon har två små barn som växer och frodas och som hon vet att alla vi som läser bloggen gärna vill se. Idag vill jag inte vara sämre, utan visar härmed hur jag ser ut, efter tre och en halv veckas rep, lite lätt slutkörd (jag vet, det är nog jobbigare att ha två småbarn, men ändå!) och längtandes till min säng, där jag skulle kunna däcka i veckor, känns det som! 
Japp, så fräsch och härlig är man alltså efter idogt repande och lite för lite sömn i Vimmerby, Småland. Även här vill jag inflika att jag egentligen inte ska klaga på sömnbrist, då jag vet att storasyster lidit av detta i ca två år nu...
I helgen var jag i Göteborg en sväng, det var härligt, fint och lite tungt. Skönt att få se vännerna igen, men märkligt att upptäcka att jag på nåt sätt gått och trott att A ska ha kommit tillbaka nu. Jag har ju inte trott det egentligen, men nånstans i mig blev jag liksom lite förvånad över att han fortfarande är borta, nu när jag kom dit igen. Har ju varit i overkligheten ett tag, här är det svårt att tro ibland, att han är död. Även om det sköljer över mig ibland. Ja, jag vet inte, men overkligt var det i alla fall igen, att komma till det kalla faktum att han inte finns där. Det är svårt att beskriva något som är så overkligt och verkligt på samma gång. Nåt som gör ont precis mitt i hjärtat men som ändå inte riktigt har gått in. Hjärta och hjärna, inte alltid på samma blad...
Imorgon är det genrep på ett par av de scener som jag ska spela i sommar, det känns lite galet. Det är ju inte klart än! Men det blir det väl, och det ska bli skönt att ha publik, kostym och nervositet, så att man tänder till lite. Just nu är jag ju som sagt mest bara trött. Men taggad. Längtar till att spela. Så skönt att ha ett jobb som känns så här bra. Mera såna jobb åt folket, tror att sjukdagarna skulle minska på ett minst lika effektivt, och inte lika bedrägligt sätt, som de har gjort sedan "alla måste jobba oavsett vad som händer i deras liv och det spelar ingen roll med vad och vi bryr oss inte heller om ifall folk är sjuka"-reformen infördes. Jaha, där kom den åsikten flygandes. Så kan det bli. Nu vill jag sova.
Godnatt.
