Nytt försök

Ok. Jag försöker igen. Jag fick mera tid och det förra inlägget var ju en skam för allt vad bloggande heter.
Jag tänker på en massa saker. Som varför så väldigt få singelpappor åker till hotellet? Samt, skulle jag verkligen vilja ha en singelpappa? Det är jag inte säker på. Eller, kanske egentligen, om singelpappan var en grym person som man vill träffa mer, men en singelpappa på semester som åker hem om 6 dagar? Hm. Det är karlatankar iaf, för jag skulle vilja ha en. Vilket i sig, för mig, är grymt. Jag skulle ju lika gärna ha kunnat sitta kvar i ett träsk men det gör jag inte, så det är ju gött. En annan tanke som kommer i och med detta, är varför alla som inte är en pappa men av manligt kön som befinner sig på ön (eller, vårt hotell) är så unga? De är små pojkar ju. Det finns inga mellanting. Men! I afton ska vi ut och då kanske man träffar nån UTANFÖR hotellet?! Hör och häpna, den världen finns ju faktiskt oxå. Även om man knappt kan tro det. Fast jag gillar ju verkligen inte tanken på att gå ut för att träffa nån för det blir sällan bra kvällar, och jag gillar egentligen inte tanken på att träffa nån ute överhuvudtaget, eftersom det inte är verkligt liv, utan uteliv, så jag kanske borde skriva om nåt annat istället för här snurrar jag bara in mig i allt jag inte vill ha...
I stycket ovan kan man tro att den första meningen är en lögn. Man kan tro att jag egentligen bara tänker på en sak, och det är karlar, men så är det faktiskt inte. Jag tänker även på att jag är så glad över alla fina människor jag träffar här! Jag tänker på Saga, Elsa, Elin, Ellinor, mamma, pappa, Line, Amanda, Tobbe, Johan (alla Johan kan känna sig träffade här) Katrin, Patrik, Malin, Alexandra, John, Doris, Frida, Daniel, Maria, Thomas, Mats... Alltså jag kan inte räkna upp er alla och ni som inte blivit uppräknade nu behöver inte bli ledsna. Jag tänker på er ändå. Och just nu tänker jag helt plötsligt på vad fantastiskt det är att ha så många människor i sitt liv att längta efter! Mkt bra! Jag saknar er. Och snart ses vi. Hurra för det!!!
Om nån av alla mina fina vänner känner en producent som vill jobba med att sälja min föreställning, förresten, så säg till. Jag behöver en!!! En bra som är trevlig och snäll. Mot mig iaf. Och sjukt bra på att sälja.
Jag önskar i detta nu att jag hade lagt in mina bilder från den här lilla perioden på min dator (blev det syftningsfel nu? Perioden har jag inte haft på datorn utan på Cypern, men ni kanske förstår) så att jag kunde lägga upp nån kul ny bild, men det kan jag alltså inte. Ska se om jag får kameran på datorn att funka....
Nej, det kunde jag inte, så det får bli nästa gång. Tack och hej på er så länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0