87

Det finns människor som lever tills de är 87. Som klipper svarta pappfigurer trots att de knappt ser längre för att de har gjort det hela livet och kan göra det i sömnen eller i blindo nu. De lever tills de är 87 och klipper papp tills dagen innan de dör och sen dör de och det är jättetråkigt men helt naturligt. Man blir ledsen och saknar och sörjer såklart. Men det var ändå meningen.
Sen finns det människor som inte gör det. Som inte lever tills de är 87 och inte får hålla på med sin hobby hela livet för att de får inte hela livet. Som är alldeles trötta och sover mycket nu och blir mindre och mindre för varje gång man ser dem och man får panik för man vet inte vad man ska ta sig till. För livet ska ju inte vara slut nu! Det ska ju hålla på i trettio år till! Och man har ingen makt alls över situationen och vet inte hur man ska hantera känslorna för man vet ju inte än, det kan ju gå, det kan ju bli trettio år till. Men förmodligen blir det inte det. Och det är så svårt att tänka på. Så svårt att veta. Så himla himla svårt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0