Smitningar.

Alltså. Har tänkt på det här ett tag nu och det är dags att lyfta frågan. Smitningsfrågan.

Det här med att smita dagen efter, vad är det egentligen? Ok om man liksom inte ska bli ihop och man vill gå efter ett tag, för man har inte så mycket att prata om kanske eller kanske bara hellre vill vara nån annanstans än hos nån man inte känner och inte ska träffa igen. Men att smita? Utan att andra märker det? Inte säga hejdå, inte liksom säga tack för dig och för nu, utan bara dra? Jag tycker att det är konstigt. Och förstår det inte. Varför, liksom? Är det ännu ett led i "oj-jag-får-passa-mig-så-att-hon-inte-blir-kär-i-mig"-hybrisen som en del killar verkar lida av? Eller är det panik? Över vad i så fall? Vad har hänt vid tidigare såna här möten, som har gjort att en kille hellre smyger iväg än säger hejdå? Märkligt, är vad det är.

Och, jag inser att jag precis gick över gränsen för personligt bloggande igen. Men så vet ni hur det är med mig och det som ligger längst fram i hjärnan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0