Barnvakt!

Jag är barnvakt! Åt en av världens finaste ungar, unge herr Rosén. Vi har haft en fin kväll och han har varit så mycket mönsterbarn man kan vara när man är 7 månader och endast kan kommunicera med gråt eller skratt typ. Så han var lite ledsen när han var trött. Och han gråter i sömnen när han tappar nappen eller är törstig. I övrigt, finfina tider! Tex gick en stor del av hans vakna tid ikväll åt till att beundra sig själv i spegeln, sen titta på mig och skratta, och så långsamt föra ansiktet mot sin spegelbild tills näsan nuddade spegeln.

Det bästa med kvällen är dock att hans ömma föräldrar hade gjort separata bruksanvisningar för gröten och vällingen och mätt upp vatten i förväg, och att modern under de sex timmar hon varit skild från sin son har smsat fyra gånger och ringt en. Fadern har ringt två gånger.

Behöver jag tillägga att denna son är deras förstfödde?

Tobbe och Amanda, jag älskar er. Och eran unge.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0